Jag har just sett klart på Moulin Rouge, & varje gång jag ser den blir jag så...sentimental. & det gör så förbannat ont inuti mig just nu så att jag önskar att jag bara kunde gråta och skrika så mycket som mitt inre behöver. Men någonstans fastnar tårarna och vägrar komma fram.
Jag träffade inte Antonia igår, det är lite jobbigt. För hon är så otroligt bra. Men istället så träffade jag Julia, hon kom hem till mig runt elva, vi låg och pratade och så. Idag så åkte vi till Marieberg, och jag shoppade upp pengar jag egentligen inte har. Men på något sätt måste man väl få må bättre, eller hur? Att slösa pengar är mitt sett att kommer över saker och ting då jag inte har någon som frivilligt vill vara mig nära. Iallafall vad jag vet.
Jag och Julia pratade om det igår, att det är rätt så sjukt skönt att bara ha sig själv att rå om, men samtidigt är det ett helvete att sakna tryggheten och närheten som man får i ett förhållande. Att veta att någon älskar dig, det är värt otroligt mycket. Men nu finns ingen där, så då måste jag ju göra det bästa utav situationen. Mitt inre säger skrik & var sårbar, men min hjärna säger var stark och håll tillbaka. Fastän att jag ibland tvivlar på att det är det starkaste man kan göra.
The greatest thing you'll ever learn, is just to love, and be loved in return.
1 kommentar:
sentimental?! nytt ord mandy =) var madagaskar bra! afrika nästa?
Skicka en kommentar